Mot hemmahamn

När jag började bygga på ekan så kom jag ganska tidigt fram till att jag skulle ge bort den till min bror. Anledningen till detta är en annan historia som jag inte berättar här. Greta påbörjade således en trettio mils resa mot Byälven där hon skall förnöja familjen eller åtmonstone delar av den. Skälet till detta är att min svägerska exkluderat sig genom att komma med förslaget att Greta skulle placeras i trädgården för att användas till att plantera blommor i ! När jag hörde detta kändes det som den gången jag halkade på pedalerna och landade med pungen på ramen.

Som ni ser så var det inga problem att få upp Greta på kärran.

En sista begrundan av brorsan om det är riktigt surrat inför avfärd.

Och där försvann hon !

Nästa gång jag återser henne är hon nyfernissad och kanske sjösatt. Vi får se. Hursomhelst skall brorsan och jag fiska gös och dricka grogg med Greta i sommar. Men det kommer jag att berätta om senare.

Två månader av aktivitet och sedan vart det plötsligt tomt i garaget.

Greta har landat !

 Nu har jag gjort det sista på Greta som kommer att bli ekans namn. Den långa versionen är Smens Greta, men kommer dagligdags att kallas Greta. Jag kunde inte förlika mig med tanken att hon skulle heta Gretas...

Det sista som gjordes var att jag iordningställde årorna. Jag köpte åror den här gången och gav mig således inte i kast med att tillverka egna. Kvaliten på virket var bra men finishen lämnade något att jobba vidare med.

För att få samma färgton som övrigt trä på Greta skrapade jag bort lacken för att senare olja in med Roslagsmahogny.

Som jag nämnde tidigare var inte finishen den bästa. Se bara på dessa ändar där man har lämnat kvar dubbhålen.

Eftersom Greta hängde upphängd i taket så upptäckte grannbarnen att detta kunde användas till kvarterets största gunga.

Jag lade också ner arbete på att få årklykorna ordentligt fastsatta i årorna.

Till att börja med bytte jag ut skruven mot en grövre vars ena ände jag gängade fast i ena ändan av klykan.

Efter detta så sågade jag till en bit rör som jag sedan satte fast i åran som ett skydd mot nötning.

På bägge sidor av infästningen skodde jag sedan med mässingsplåt.

Det hela blev till slut i mitt tycke mycket bra och skall förhoppningsvis hålla i många år.

Änden på årorna försågs sedan med en bit ek för att dölja dubbhålen.



A



Har fällt ut flapsen

Sen sist har jag satt dit ett bandjärn på kölen som skoning. Jag har även monterat fästena för årklykorna.

Eftersom jag inte vet exakt vilket avstånd klykorna bör sitta gjorde jag tre stycken urtag i sargen så att man kan sedan kan prova sig fram till rätt avstånd.

Nu är ekan snart klar. Det jag har kvar är att forma överdelen på aktern och fören samt sätta ditt förtöjningsöglor.