Mot hemmahamn

När jag började bygga på ekan så kom jag ganska tidigt fram till att jag skulle ge bort den till min bror. Anledningen till detta är en annan historia som jag inte berättar här. Greta påbörjade således en trettio mils resa mot Byälven där hon skall förnöja familjen eller åtmonstone delar av den. Skälet till detta är att min svägerska exkluderat sig genom att komma med förslaget att Greta skulle placeras i trädgården för att användas till att plantera blommor i ! När jag hörde detta kändes det som den gången jag halkade på pedalerna och landade med pungen på ramen.

Som ni ser så var det inga problem att få upp Greta på kärran.

En sista begrundan av brorsan om det är riktigt surrat inför avfärd.

Och där försvann hon !

Nästa gång jag återser henne är hon nyfernissad och kanske sjösatt. Vi får se. Hursomhelst skall brorsan och jag fiska gös och dricka grogg med Greta i sommar. Men det kommer jag att berätta om senare.

Två månader av aktivitet och sedan vart det plötsligt tomt i garaget.

Greta har landat !

 Nu har jag gjort det sista på Greta som kommer att bli ekans namn. Den långa versionen är Smens Greta, men kommer dagligdags att kallas Greta. Jag kunde inte förlika mig med tanken att hon skulle heta Gretas...

Det sista som gjordes var att jag iordningställde årorna. Jag köpte åror den här gången och gav mig således inte i kast med att tillverka egna. Kvaliten på virket var bra men finishen lämnade något att jobba vidare med.

För att få samma färgton som övrigt trä på Greta skrapade jag bort lacken för att senare olja in med Roslagsmahogny.

Som jag nämnde tidigare var inte finishen den bästa. Se bara på dessa ändar där man har lämnat kvar dubbhålen.

Eftersom Greta hängde upphängd i taket så upptäckte grannbarnen att detta kunde användas till kvarterets största gunga.

Jag lade också ner arbete på att få årklykorna ordentligt fastsatta i årorna.

Till att börja med bytte jag ut skruven mot en grövre vars ena ände jag gängade fast i ena ändan av klykan.

Efter detta så sågade jag till en bit rör som jag sedan satte fast i åran som ett skydd mot nötning.

På bägge sidor av infästningen skodde jag sedan med mässingsplåt.

Det hela blev till slut i mitt tycke mycket bra och skall förhoppningsvis hålla i många år.

Änden på årorna försågs sedan med en bit ek för att dölja dubbhålen.



A



Har fällt ut flapsen

Sen sist har jag satt dit ett bandjärn på kölen som skoning. Jag har även monterat fästena för årklykorna.

Eftersom jag inte vet exakt vilket avstånd klykorna bör sitta gjorde jag tre stycken urtag i sargen så att man kan sedan kan prova sig fram till rätt avstånd.

Nu är ekan snart klar. Det jag har kvar är att forma överdelen på aktern och fören samt sätta ditt förtöjningsöglor.

Går in på kort final

Nu börjar det närma sig slutet. Har börjat med att olja in ekan med en blandning som kallas Roslagsmahogny som består av lika delar linolja, tjära och balamterpentin. Att hänga upp ekan i taket visade sig fungera bra. Här ser man hur jag genom att luta den kommer åt att dammsuga inför oljningen.

Tycker att färgen blir helt okej !

Med hjälp av en granne så vrängde jag den för att fortsätta med botten.

Här har jag börjat tillverka bockar som ekan skall ligga på under bottenarbetet.

Här den på plats.

För att täta springorna har jag köpt något som kallas för "Ettan". Ettan är en blandning av tjära och vax. Blandningen fäster överallt och rör sig med träet. Som alltid när man stöter på något nytt får man pröva sig fram. Jag började med att värma i ett vattenbad. Detta fungerade inte så bra så jag började lägga på det i kallt tillstånd.

Blandningen är väldigt kletig, nästan som det lärkterpentin man använde som handbollsklister. 

Här jag lagt på det, ett jobb som var en aning tidskrävande.

Jag har även lagt på en kölbräda som det sedan skall skruvas fast ett bandjärn på som skydd för kölen.

När man bara har två händer får man ta lite hjälp av annat för att tynga ner den vid monteringen.

Så här blev akterspegeln efter tätning och inoljning.

Botten inoljad och grann !

Nu ä ho hängd, nu ä ho vrängd....

.. nu ä ho alldeles förlorad ! Som min gode vän GolfBert sjöng i vår ungdom. Men mer om det längre fram.

Jag har fått klar den främre toften och har börjat med att prova mig fram med ytbehandlingen. men innan jag berättar om detta måste jag komma med en parentes. Det var så här att jag satt idag och löste ett korsord där frågan löd - Sitter roddare på (4 bokstäver) Snabbt skrev jag in, BÄNK. Tammefan så stämde det inte förrän jag ändrade det hela till, TOFT. Men nog om det eller som Frasses mentor skulle ha sagt. Hursomhelst !

.

 Jag började med att pröva en fifty-fiftyblandning med linolja och tjära som jag värmde i vattenbad för att få den lättflytande

Här stryker jag på den under en förövrigt suverän sommarkväll med middag hos grabbarna Ludvigsson.

Färgen blev helt okej !

Jag provade med att lacka direkt på oljan och jag får se om det tar lång tid att torka.

Dan därpå fortsatte jag att olja in på samma sätt som gårdagen.

Måste varna för att slänga linoljeindränkt papper hursomhelst vilket orsakar ganska många bränder. Det enda säkra sättet är att slänga dem i en eldfast behållare och sedan hälla vatten på.

Då har då kommit till GolfBerts visa. Jag har hängt kedjor i taket som ekan skall hänga i. Detta för att kunna vränga den upp och ner för att kunna jobba med botten. Det kommer nog att fungera. Tipset fick jag förra helgen av Göteborgarn vars morfar hängde upp sin eka med kedjor i garaget när han skulle vårrusta den.

Look, no hands !



Tofterna

Nu har turen kommit till tofterna eller som man säger sittbrädorna.

Jag började med att mäta in vinklarna för fästena.

Sedan var det bara att börja handhyvla dem till rätt vinkel.

Givetvis borrades det !

Här sitter den första på plats.

Framkanten på aktertoften skall vila på en regel som går tvärs över. Den skall skruvas fast i borden så jag borrade ur för en bit rundstav så att jag eliminerade effekten av att skruva i ändträ. Det bör bli starkt som brännvin. 

Virket jag använder är inte alltid spikrakt utan vissa propellrar får man räkna med. En skiftnyckel i storlek bautastor vred det rätt.

När jag bygger inredningen följer jag inte bygganvisningen utan jag har tittat på olika varianter på nätet och gör min egen version. Detta medför att jag får passa in och prova mig fram.

Här aktern pimpad och klar.

Mittentoften där man sitter och ror ville jag skulle vara lite mera smäcker i utformningen så jag använde ett tunnare virke som jag förstyvade med en ribba undertill.

Nu skall jag börja med fören och återkommer om detta.